Echo Beach - Hard to find, Hard to forget.

För några veckor sedan var jag, Patrik och Fredrik nere vid Echo Beach och åt middag, efteråt så stannade jag kvar en stund för att fotografera lite. Fick en hel del bra bilder, då solnedgången och miljöerna här är väldigt fotogeniska. Sen satt jag på en vulkanstenklippa på stranden och bara satt. Det var ett sånt där ögonblick som man skulle vilja pausa, stoppa i fickan och kunna plocka fram när man behöver det. Jag kände mig som en hög hippie på woodstock, helt tillfreds med allt. (Hatar dock det uttrycket). Att pausa tiden så går inte, men det närmsta man kan komma är att fota av det hela!

Echo Beach med alla sina små restauranger.

Echo Beach är en av världens mest kända surfstränder, så vågorna är rätt feta ibland! Här krockar dom med vulkaniska klippor strax innan solnedgången!

Jag var sjukt nära att halka och ramla ner i havet när jag tog detta kort, men jag överlevde! Att krypa omkring på hala klippor precis där vågorna slår in är något som man ibland måste göra för att fånga motivet

Såhär nära solen kommer man om man bor vid ekvatorn och har ett objektiv med brännvidd på 200 mm.

Ett HDR-foto jag tog efter att solen gått ner, när afterglowet är som starkast. Faktum är att jag drog ner färgmättnaden en aning på detta kort i efterhand.

Ännu ett HDR-foto, taget ca 10 minuter efter kortet ovan, när färgerna avtagit en aning men kontrasterna är starkare. Riktigt nöjd med detta foto!

Echo Beach har två motton, det första; Hard to find - Hard to forget.
Detta stämmer riktigt bra, då du verkligen måste veta vart du ska köra för att hitta till detta undangömda ställe, men det är sannerligen ett ställe som jag aldrig kommer glömma.

Det andra mottot; No shoes, no shirt, no problem. stämmer också väldigt bra. Detta är ett väldigt avslappnat ställe, med mycket surfare men även många andra människor som bara vill komma undan från stress och bara chilla. 

Echo Beach är ett av de ställen som jag kommer sakna mest när jag kommit hem till Sverige, vilket jag gör om 3 dagar. Det är avlägset, skön och avslappnad atmosfär med trevliga små restauranger, det är relativt lite folk, knappt några jobbiga försäljare, knappt några turister på stränderna då det inte är en badstrand eller turistområde, och en väldigt lugn plats som kan vara väldigt vacker (om man bortser från sopor, skräp och bajsfloder som rinner ner i havet).

Största delen av detta inlägg gjordes under påverkan av öl, närmare bestämt de sista Bintang-öl jag kommer dricka på väldigt länge, kanske en och annan grogg också, så därför reserverar jag mig för eventuella konstigheter, okonsekventa resonemang, förvirrande förklaringar och meningslösa meningsuppbyggnader. Men du kanske iallafall kunde titta på bilderna och få ut något av det!

Kommentarer och kritik är alltid välkommet =)