BALI!

Hej och hå!
Jag skrev i förra inlägget om att det var en liten förändring på G, och den består av att jag nu och i de kommande 4 månaderna kommer skriva mina inlägg från andra sidan jorden; Bali!


Är här med 3 kompisar för att plugga, men självklart en hel del annat också! Detta inlägg blir ganska kort då vi är lite på språng, ska ner till centrum av Kuta (som staden vi bor i på Bali heter) och käka på Pizza Hut och kanske hitta på något annat kul! Skriver lite mer utförligt någon annan dag, då det kanske är monsunregn eller nåt annat som håller mig inomhus!


Jag har inte hunnit fota så mycket än, men nåt litet foto har jag nog som jag kan slänga upp =)

Allt är väldigt annorlunda här på andra sidan jorden, nån jävel har vridit på månen

Utsikten från vår balkong över poolen och hotellet

Håll utkik så ska du se att det kommer komma mycket fina bilder från Bali under framtida inlägg, adjöken så länge!


Vill även passa på att tipsa om vår gemensamma reseblogg för ytterligare beskrivningar av alla våra äventyr på Bali: http://dmpbali.blogspot.com/

En cykeltur med kameran

Hej hej hallå dagboken.


För ungefär en månad sen tog jag en liten cykeltur på en dryg mil här i Östersund, och jag tog självklart med mig kameran då det var en fin sommarkväll. Ända sedan dess har jag planerat att lägga upp lite av fotona från den kvällen här på bloggen. 


Dock så har sommaren varit väldigt intensiv med bland annat Storsjöyran, besök från Finland (Hirvenpaska!), grillning av diverse döda och marinerade djurdelar, alkoholintag av vikingaproportioner, adoptering av krukväxter och mycket annat behagliga, obehagliga och besynnerliga upplevelser. Därför har det tagit lite tid att komma till skott!


Men här kommer alltså ett urval av bilderna från en vacker sommarkväll i Republiken Jamtlands hufvudstad Östersund: 

Även mammas cykel får vara med på kort ibland!

Fiskmåsar flaxar vid Lillsjön. (oredigerad)

En andfamilj försökte fly undan, men min 200-millimetersglugg undkommer ingen!

Här gick fotandet som på räls (höhö lågvattenmärke på humorn idag), HDR-teknik testade jag här, blev kanske lite väl skarpa färger men det
hör till den konstnärliga friheten man får ta!

HDR-foto vid Lillsjön, färglatt värre!

Till sist kvällens bästa bild, tagen med HDR-teknik, 
handhållen dessutom vilket gör mig lite extra stolt!

BAM! Där fick du lite att titta på.


Nu är det så att det är lite förändringar på väg i mitt liv, och foton i kommande inlägg kommer troligen ha en något annan karaktär och vara fyllda med palmer, stränder och apor. Men mer om detta inom kort!


Hej på re!

Utfyllnadssnack och mobilfoton!

Godkväll på er!

Detta blir ett inlägg av möjligen något lägre kvalitet än vanligt, då jag inte har något vettigt att säga (Det brukar jag iofs aldrig ha, men ändå). Dessutom håller dagens foton inte samma högklassiga, professionella kvalité som de brukar ha (ingen självironi här inte), utan är faktiskt tagna med den halvsunkiga 5-megapixelkameran i min iPhone 4.

Varför göra ett inlägg överhuvudtaget under dessa omständigheter kanske ni undrar? Jo för jag sitter här och har så förjävla tråkigt, klockan är 2 på natten och jag borde kanske sova som normala människor. Men nu är det ju faktiskt så att jag inte är normal, någonstans. Möjligtvis när jag sover.

Och då jag inte heller har kommit så långt på fotofronten den senaste tiden så blir det alltså några mobilfoton idag, men med ett litet sommar/sol-tema, sommaren till ära!

Håll till godo så blir det nog något lite mer seriöst längre fram i veckan!

Lite produktplacering (Sponsring tack?) tagen med mina
solglasögon som improviserat fotofilter.

Även här fick solglasögonen agera fotofilter, taget genom fönstret
på en buss mellan Umeå - Östersund.

Här behövdes inget filter eller färgförstärkning, önskade dock att jag
haft systemkameran här! Taget en sen kväll/tidig morgon på väg
hem från en efterfest!

Adjöss!

En grå dag.

Det verkar som att hockey-vm är en ständigt återkommande faktor i mina inlägg nuförtiden, man skulle kunna tro att jag är lite av en sportnörd, men så är inte fallet. Jämfört med vanliga sportentusiaster så är jag ungefär lika dedikerad som en vegetarian är av vm i grillning av helstekt gris, om det nu finns en sådan tävling. Skulle vara i Texas då. 


Jag har ingen koll på elitserien, allsvenskan, NFL eller vm i älgskånkskastning (Ja det finns faktiskt). Men när det kommer till något stort som hockey-VM så blir jag väldigt engagerad av någon anledning. Den gemenskap som bildas när ett helt lands befolkning, ens eget då förslagsvis, släpper alla meningsskiljaktigheter och står enade inför en stor utmaning är väldigt tilltalande för mig. 

Different Shades of Grey

Och nu ikväll var vi ju faktiskt i final, mot lillebror Finland, ett land som i 9 av 10 fall blivit besegrade av oss. Självsäkerheten var på topp, inte kunde väl vi förlora mot Finland? Nej nej, det fanns inte. Det kändes lika troligt som engagemanget i Fredrik Reinfeldts "inspirationstal" innan matchen. Och vad händer? Jo vi får storsmisk med 1-6. Vad. I. Helvete.


Det var bara att svälja stoltheten och inse det pinsamma nederlaget. Finland jublar, Sverige skäms.


Detta återspeglar sig i dagens foton, det blir grått, mörkt och smått deprimerande. Men håll till godo ändå, och kommentera gärna bilderna! 

Out of Focus

Black Walls

Väckt från de döda!

Hallå!
Nu var det som vanligt väldigt länge sedan jag skrev här senast, och mitt senaste inlägg handlade om att jag satt och vrålade så det sprutade micrad lövbiff under hockey-vm, därför tyckte jag det var passande att återuppstå ifrån de döda nu nästan exakt två år senare, och under hockey-vm! Jag har visserligen inte vrålat lövbiff ikväll, kanske rapat lite billig folköl möjligtvis.

The Forgotten Stairway

Hursomhelst, anledningen till att jag beslutade att inte överge detta gamla åbäke till blogg var att jag märkte att jag, trots att jag inte uppdaterat på två år, fortfarande har läsare dagligen. Så uppenbarligen så finns det människor (?) som finner det jag skriver eller de foton jag lägger ut intressanta. Kan inte riktigt föreställa mig vad det skulle vara för människor dock.... kanske är det ensamma smyglesbiska hemmafruar i Borås, kanske är det tyska dyslektiker med kanintofflor, eller förpubertala Justin Bieber fans som kommit fel. Svaret på den frågan lär jag aldrig få reda på, men jag är lika glad oavsett vilket!


Så nu testar jag att uppdatera lite framöver för att se vad som sker, och sen kommer jag bestämma om jag ska fortsätta denna blogg, börja om från scratch med en ny blogg eller skita i bloggen helt (Inte bokstavligt dock, det skulle locka fel sorts läsare).


Så kommentera gärna och säg vad du tycker angående framtiden för denna blogg! Och eftersom denna fråga om min bloggs överlevnad är så oerhört viktig och har en väldigt stor påverkan på det fortsatta livet på hela planeten så kryddar jag inlägget med några av mina foton som är av lite tänkvärd, eller filosofisk karaktär!

The Tree Guardian

Du Gamla Du Fria

Jag kan inte riktigt beskriva känslan jag har nu. Jag har precis varit hos min far och ätit en micrad lövbiff med halvgammal potatissallad, upptinad bearnaisesås och billig öl, låter inte så exklusivt när jag lägger fram det så, eller hur? Men tro mig, det var en kulinarisk upplevelse utöver något världen skådat.....(?!)....... Nåja, nu ska vi inte överdriva, men det var smaskens okej?

Sen var det dags för hockey, rättare sagt sista matchen i gruppspelet i VM, mot de stora och dom starka, de allsmäktigt överlägsna, och de som osjälviskt alltid sätter andras välfärd före sin egen, jag talar självklart om USA. Ni kanske anar en viss ironi? Ni kanske anar ett visst ogillande för världens enda "supermakt"? Ni har rätt. Men det är en annan historia, nu pratar vi hockey!

Det var sista perioden, och det var mörkt, det var nattsvart. Det var mörkare än en februarinatt i Kirunas kloaker. USA ledde med 5-2 i sista perioden. Men sen hände något. Förbundskaptenen körde en time out. Jag vet inte vad han sa, eller om dom fick smutta från Asterix fickplunta, men på tolv minuter vände Sverige det underlaget till vinst med 6-5 efter sudden death. Jag, min syster och min far, vi var stumma och skrek på samma gång. Vi var chockade och överlyckliga. Jag vrålade så brutalt så det flög micrad lövbiff över hela teven, okej nästan iallafall! Så därav den där känslan jag berättade om i början, en liten småpatriotisk känsla och en vi-kan-vi-också-känsla.

Och eftersom detta är en fotoblogg, så kommer här lite foton, och eftersom jag idag känner mig stolt över Sverige, så blir det lite bilder från vårt vackra land!

Sånfjället i Härjedalen, med Ljusnan som rinner framför, med lite is närmast land.

En liten skogssjö i mitten av Härjedalen en fin sommarnatt för några år sedan.








Ha en trevlig valborg så syns vi igen efter helgen!

Im Back!

Trodde du denna dagen skulle komma? Trodde du att du återigen skulle få privilegiet att avnjuta livets verkligt goda? Trodde du någonsin att jag skulle uppdatera den här bloggen igen?
Det trodde inte jag.

Och jag är inte säker på om min återkomst här är permanent, eller om jag ska börja om från scratch, återfödas i en ny kropp så att säga! Jag känner dels att jag vill fortsätta på denna, eftersom den är trots allt lite (och då menar jag lite utan ironi) etablerad i cyberrymden.
Om jag startar jag en helt ny blogg så kommer den vara helt okänd och ointressant. Men hursomhelst så orkar jag inte annat nu än att fortsätta lite på denna innan jag bestämt hur jag ska göra!

Denna gång så tänker jag inte återberätta allt spännande (yeah right) som hänt sen sist, då skulle du sova innan jag kommit halvvägs.
Kort sagt så kan jag säga att jag numera bor i Avesta, hos min underbara flickvän Michelle (Och eftersom detta är en fotoblogg, så får hennes vackra ansikte pryda detta första inlägg sen min återkomst)

Allt annat som hänt i mitt liv, det tar vi nån annan gång.

Det är oerhört mycket jag vill ha sagt, speciellt med tanke på allt skit som hänt i sverige/europa på senaste tiden. Jag tänker givetvis på FRA, IPRED, TPB-Rättegången och nu det här telekompaketet som i värsta fall får Kina och Nordkorea att verka som fria demokratiska land när det gäller mänskliga rättigheter i internetsammanhang.
Usch....jag blir såhär deppig bara jag tänker på det.

Men om jag ska ta upp allt jag tycker och känner om det här, då blir det för långrandigt, det tar vi nån annan gång. Klockan är nu tre på natten och jag har iochförsig absolut ingenting att göra imorgon, men jag är trött, så därför säger jag Godnatt, vi ses snart igen!

Och Michelle, Jag älskar dig.